Från forskningsvärlden till näringslivet

Från forskningsvärlden till näringslivet

2016-01-11

Struktur, säkerhet och bredare karriärmöjligheter. Fördelarna med att arbeta inom näringslivet jämfört med den akademiska världen kan vara många. För Stefan Grip var det att få jobba med kommunikation och människor som ledde honom vidare ifrån forskningsvärlden.

Stefan Grip är i dag rekryteringskonsult på Dfind Science & Engineering men är i grunden disputerad inom medicinsk biovetenskap där hans forskningsprojekt gick ut på att framställa konstgjord spindeltråd för medicinska applikationer.

Det var viljan att också få arbeta med människor och kommunikation som ledde honom bort från akademiska världen och in i näringslivet. Ett mindre biotechföretag blev första anhalten, där han jobbade med försäljning och distribution mot den marknad som han nu rekryterar för.

– Det var mina drivkrafter, säger han. Men alla är olika. Min rekommendation när jag träffar kandidater som vill ut i näringslivet är alltid att identifiera sina egna styrkor och drivkrafter och fundera på vad som passar bäst.

Struktur och trygghet lockar de flesta

För många forskare inom de akademiska instanserna är det en säkrare anställning och en tydligare struktur i arbetstillvaron som lockar med näringslivet, menar Stefan. Finansieringsmodellen inom forskningsvärlden är speciell och det är en hård konkurrens om forskningsanslag.

– Många doktorander upplever en osäkerhet för att ens roll inte är så strukturerad. Man vet inte i alla lägen vad som förväntas och vad som ska presteras, det bidrar till en otrygg känsla. Sedan har det traditionellt sett inte funnits några säkra anställningar inom akademin förrän du kommer upp på en ganska hög nivå, som lektor eller professor. Innan dess handlar det mest om att äska pengar till din forskning för att kunna fortsätta, och då bara för en begränsad tid.

Större karriärmöjligheter

Ytterligare en skillnad de båda världarna emellan är möjligheterna till att göra karriär. Någonting som är betydligt svårare och mer konkurrensutsatt inom akademin, menar Stefan.

– De högre positionerna är väldigt svåra att nå. Söker du till exempel en professur så måste du vara väldigt framgångsrik i din forskning, ha haft goda publikationer och dessutom ha utbildat dig till docent. Och då är konkurrensen ändå väldigt tuff, inte sällan med forskare från många länder som söker samma tjänst.

Inom näringslivet är utsikterna bättre, menar han.

Tipsen för dig som vill byta till den privata sektorn

För disputerade kan det ibland uppfattas att det finns en tröskel att ta sig över för att komma in på de privata företagen.

– En vanlig problematik är att du helt enkelt upplevs som ”för” välutbildad. Ibland har du en expertis som du kanske tillhör de tjugo främsta i välden inom, men det är väldigt sällan just den specifika kompetensen efterfrågas. Arbetsgivare kan också känna att de inte kan matcha lönen mot din utbildningsnivå, en oro för att du endast lämnar akademin i väntan på nya forskningsanslag – eller att de inte ska kunna hålla dig stimulerad.

Just därför gäller det att vara extra tydlig med varför du söker den aktuella tjänsten och argumentera för varför du är lämplig, gärna redan i det personliga brevet. Förklara att lönen eventuellt är underordnad, att det är rollen som är intressant och vad din bakgrund medför för fördelar i den aktuella tjänsten.

– Det gäller att tidigt svara på de frågetecken som kan dyka upp i arbetsgivarens huvud och fokusera på vad du kan bidra med.

Egenskaperna att lyfta i ditt CV

Att arbeta inom forskningsvärlden bidrar till att odla flera goda egenskaper som är efterfrågade inom både privat och offentlig sektor: 

  • Ledarskap och ansvar. Efter att ha genomfört ett doktorandprojekt har du bevisat att du kan driva ett projekt från start till mål, och ofta med fler inblandande än bara dig själv. Erfarenhet eller förmåga att agera som projektledare är ofta efterfrågat inom näringslivet!
  • Problemlösning. När du utbildar dig till doktor utbildar du dig i stor utsträckning till problemlösare. Forskning ställer krav på analytiskt tänkande, att bryta ned problem i detaljer och se hur varje komponent bidrar till och påverkar helheten. Som forskare kan du snabbt skapa dig en holistisk bild, vilket är värdefullt i många sammanhang.
  • Förmåga att processa information. Tryck tydligt på att du med din bakgrund har lätt för att ta till dig stora mängder information och data, processa den och sedan sammanställa det viktigaste.

Läs också: Skillnaderna på CV till industri och akademi

Kommentarer