ingenjor-genre-sv.jpg

”Ingenjörsföretagen har inte råd att vara för snäva vid rekrytering”

2015-04-28

Teknikutvecklingen går allt snabbare och med den förändras kraven på morgondagens ingenjörer. Vi frågar David Rüdel, på Dfind Science & Engineering vad teknikföretagen egentligen vill ha. Och vad de själva behöver göra.

Enligt Statistiska centralbyråns prognos beräknas det fattas 50 000 ingenjörer år 2030. David Rüdel är Business area manager för Dfind Science & Engineering i Göteborg och menar att det redan nu är generell brist på erfarna ingenjörer. Och inom kort blir det värre.

- Det är bara en tidsfråga innan de stundande pensionsavgångarna kommer att manifestera sig inom de olika industrigrenarna, med nyckelkompetens som går förlorad och blir svår att ersätta.

Idag är kravprofilen mer komplex

Hur ser ingenjörsföretagens behov ut idag?

- Generellt är det ett stort behov för komplexa kravprofiler. Idag räcker inte den rent ingenjörsmässiga fackkunskapen. Tjänsterna inom renodlad forskning och utveckling har minskat, ofta krävs det nu en större kommersiell förståelse genom erfarenhet av marknad och projektledning. Även inom forskning och utveckling har man blivit mer kundinriktad.

Var är kompetensbehovet störst?

- IT och elektroteknik formligen skriker efter kompetens och behovet är även stort inom samhällsbyggnad och i energisektorn. Offentlig sektor har ett stort underskott av ingenjörer, det är en arbetsgivare som många inte tänker på.

Uträknad bransch på uppsving

En bransch som för några år sedan var nästan uträknad är nu rejält på uppsving är fordonsbranschen, menar David Rüdel.

- Det märker vi tydligt i Göteborgsregionen, inte bara på Volvo och Volvo Cars, också hos ett antal andra aktörer och leverantörer till fordonsindustrin.

Han menar att den utvecklingen dels drivs av teknikens framfart, men mycket beror också på ökade miljökrav vilket ställer kandidater med miljöprofil i ett bra läge. Lagkrav och marknadens efterfrågan ökar trycket på hela industrisektorn.

- Framför allt på energiområdet i och med fokus på klimatutmaningarna och förnybar energi. Däremot finns det inom kemi- och bioteknik en hyfsad balans mellan utbud och efterfrågan på kompetens.

Inom samhällsbyggnad driver fortsatta investeringar upp efterfrågan på kompetens. En sektor som redan lider av ingenjörsunderskott sedan tidigare.

- Byggingenjörerna, inte minst högskoleingenjörerna som har mer operativa roller, är en bristvara. Min teori är att andra inriktningar helt enkelt tett sig som "mer sexiga" i gymnasieelevernas ögon. Det gäller förresten ingenjörsspåret som helhet som under lång tid har haft för få sökande.

Ingengörsföretagen behöver göra en seriös satsning på mångfald

David Rüdel är dock hoppfull. Han tycker sig se en vändning generellt och fler unga söker sig nu till ingenjörsyrket. Han menar dock att det kräver att ingenjörsföretagen tar sig i kragen för att inte rekrytera från ett för smalt utbud.

- Jag tror att vi inom rekryterings- och konsultbranschen har bidragit till att få in en mer mångfald. På genusfronten har vi kommet en bit på väg, idag är en fjärdedel av ingenjörerna kvinnor. Men hela branschen måste göra en ambitiös satsning på att få in fler kvinnor och utrikesfödda. Det är A och O för Sveriges ingenjörsföretag. Vi har helt enkelt inte råd att misslyckas.

Han framhåller att för att tillvarata den utrikesfödda kompetensen måste man rekrytera enbart efter kompetens och dessutom ta ett grepp om arbetsspråket.

- Det är jättemånga aktörer som säger sig ha engelska som arbetsspråk, men som inte svarar upp till det i realiteten. Vi måste riva språkbarriären för att kunna använda oss av all den kompetens som faktiskt finns tillgänglig. Både den som redan finns på svensk mark, men också för att attrahera kompetens internationellt.

Kommentarer